Pinup tändaren.
Tänkte berätta en alldeles sann historia om en liten tändare som jag liksom fick i arv.....Historien börjar som följer: En eftermiddag svängde en ung man upp och stannade knarren vid kiosken,krängde av sig hjälmen och stängde av silverpilen.Han hävde sig världsvant av knarren och gick med självsäkra steg mot luckan....Nu kände han sig lite osäker innombords men visade inte minsta min när han med självsäkerhet pekade på pinup tändaren i fönstret och sa: ja tar den.Stoppade sen den i innerfickan på pajen och kickade sen i gång Silverpilen och försvann i ett moln av blårök Nu ska jag visa grabbarna tänkte han när han vant petade in tvåans växel,Här ska tjuvrökas med stil,Den kvällen var han lika cool som James Dean och när han som vanligt stannade vid kallkällan på väg hem för att gurgla bort den värsta lukten av kvällens tjuvrökaraktiviteter kom han att tänka på vad hans far skulle säga om han mot förmodan skulle få syn på pinuptändaren.......Först skulle han nog rasa mot de omoraliska bilderna på tändaren nakna kvinnor i förföriska ställningar och sen skulle han nog vilja veta vad tändaren har andvänds till...nää bäst att gömma den väl.När den unge mannen så småningom kom hem så körde han upp knarren till sommarlagårn och lämnade skinnpajen hängandes på styret med pinuptändaren väl instoppad längst ner i innerfickan och gick sedan helt oskyldig ner till huset.Planen lyckades och hans far kom aldrig på honom med varken rökning eller pinuptändare men till saken hör att när den unge mannen gick upp till sommarlagårn och baxade ut Silverpilen följande dag och tog på sig pajen och drog ut den på samtliga växlar och stannade inte förrän han anlände till cafeet på Risnäset där han slutligen tänkte sig ta ett bloss och upptäckte att hans nyinköpta pinup tändare var..borta....ciggen var kvar men tändaren borta....och den kom aldrig att bli hittad förrän den unga mannen som är min far skulle med hjälp av sin son(dvs jag)riva upp golvet i sommarlagårn och där under golvet fann jag..jo just de pinuptändaren som legat där i tryggt förvar alla dessa år.....inte undra på att min farfar aldrig fick syn på den!Den pryder nu sin plats i prylhyllan i min hall.
Putte.
En riktig solskenshistoria, om han inte tappat bort den den där gången hade den kanske aldrig funnits kvar.
Så kul med historian bakom. Ibland önskar man att prylar kunde prata....
Härlig historia! Vilken tur att du hittade tändaren medans han kan berätta bakgrunden. Om inte ... ja då hade inte tändaren haft det värde som du ni tillskriver den.